Halli hallå!

Idag är en såndär jätte fin höstdag här i Oslo. Solen skiner, himlen är klarbå och det blåser faktiskt inte så mycket (kors i taket). Det är lite småkallt men det får man ta såhär i september månad. Tråkigt att vi inte fick någon ordentlig sommar i år men det verkar som september kommer bli en någorlunda fin månad. 

Har varit hemma i Oslo i två dagar nu och var på intevju igår för ett jobb jag verkligen vill ha (håll tummarna!!). Så hoppas på det men vill samtidigt inte hoppas på för mycket. Får veta inom några dagar..
Sen har jag fått en intervju idag gällande lite extrajobb vilket vore bra för jag behöver pengar nu, hamnar i kris snart. 
Men det ordnar sig, det gör det alltid. Lite motgångar i livet måsta man ha för att ta sig upp på toppen igen!

När jag kom hem häromdagen så hade mina sambos gjort en liten överraskning till mig. Livrädd som jag var smög jag inte på mitt rum ovetande om vad som väntade. Anledningen till att jag var rädd är för att man aldrig vet vad dom två kan hitta på. Speciellt Alex som verkar älska att skrämma både mig och Tove. Planerar dock att göra någonting som kommer skrämma honom till en mindre hjärtattack. När jag tände lampan ser jag till min förvåning att hela min säng är täckt av rosa karameller! Tadaaa, det var ju ingenting farligt som tur var. Fick mig ett gott skratt åt det men det försvann lite när jag senare på kvällen tömde min säng och upptäcker att några åkt ut från pappret och klistrat sig fast på mitt täcke. Men det var ju kul ändå!

Nu måste jag göra mig iordning och ta mig till trikken. Måste vara ute i god tid idag till skillnad från igår när jag fick springa sista biten. Tidsoptimist hej!


Jag & Tove om sisådär 30 år. Fantastiska kvinnor helt klart!